Tuesday, June 29, 2010

Stjärnorna finns här.

Det blev Skinnarviksberget istället för Järvafältet, och Thomas lyckades släpa sig dit han med. Kvällen hade varit fullständigt flawless om det inte vore för den griniga lillgamla, uppkörda paragrafryttaren som satt i kassan på Systembolaget vid T-centralen.

Mitt leg gick ut i februari, men man ser klart och tydligt att det är jag på bilden. Hon började med att påminna mig om att legitimationen var utgången och att jag borde skaffa en ny, sedan plockade hon bort mina fyra öl från bandet och sa "Ja, så jag kan tyvärr inte sälja dessa till dig nu". Wat! Jag har handlat öl minst en gång i veckan de senaste månaderna på mitt utgångna leg, ingen har hittills sagt mer än att "Oj, se till att ta med dig ditt pass om du har några ärenden på banken eller så". Men nu skulle ju den här lilla fjanttanten tvunget börja tjafsa, och när Thomas, Sara och Ryssland (och några andra som stod i kön) började ifrågasätta hennes hets tog hon upp telefonluren och kallade på väktaren. Jag började skratta. När väktaren kom erbjöd sig Ryssland att köpa mina öl istället, och då bröt helvetet lös. Väktaren började argumentera med honom på ett smått infantilt sätt (some lulzy quotes; "Hörrudu, vill du handla här eller?!", "Tänk om det inte alls är hon på bilden!" (han hade inte sett mitt leg) och "JAMEN JAG VET VÄL INTE!", när Ryssland, efter att vi kommit fram till att det visst var jag på bilden, frågade om han trodde att jag på något sätt lyckats bli yngre sedan legitimationen gått ut) och alla började skratta för vi lyckades verkligen inte ta stolpskottet på allvar.

Efter lite onödigt tjafsande och när vi fått nog av väktarens penisvevande i sitt imaginära sandslott gick vi därifrån. Vi hade dock bara hunnit tassa några meter när en tjej kom springandes och ryckte tag i min ärm. "Hej, alltså, jag såg allt som hände och tänkte bara säga att det finns ett Systembolag nere på Vasagatan också." GULLUNGE tänkte jag, och en kvart senare klev jag ut från Systembolaget några hundra meter bort med en lila kasse i handen. Herrejävlagud. Vilken pärs.

Dagens ros går således till Tjejen Som Räddade Kvällen och alla i kön som skrattade med oss. Vilka pärlor ni är. <3

Nu ska jag slänga på mig min krigsmålning och bege mig ut mot Hässelby Gård och en byggnad jag saknat något så in i helvete sedan vi flyttade därifrån 2007. Joy!

No comments:

Post a Comment