Att prata om att inte prata om det.

Jag vägrar "prata om det", för det kommer bara leda till psykbryt och dråp. Still, I'm not denying it. Skit har hänt, och det har gjort saker med mig. Jag lever helt och hållet på att jag en morgon kommer vakna och vara fullt återställd. Lite som med min depression, den ska helt enkelt också bara spontanförsvinna en vacker dag och aldrig komma tillbaka. Yay! Kom igen hjärnan, hjälp mig nu.

Also, jag gick upp halv fem imorse. FFFFUUUUU!