Where is my mind?

Doodles vad jag festat sönder mig i helgen. God fucking damn. Sitter här med en öl och försöker samla ihop resterna av min före detta hjärna. Splittrad i miljontals smutsiga små flisor ligger den utspridd över stora delar av hufvudstaden. Elins och Pärs ankomst i torsdags (en jävla massa vin), Chris Liebing i fredags (en jävla massa allt), biljard igår (herregud, varje gång jag varit på det där sunkiga jävla stället vid Fridhemsplan har folk behövt bära hem mig) och slottsmiddag med mor och Martin idag. Det ömmar lite halvläskigt under höger revbensbåge. Kan det vara min lever som försöker förklara för mig att det är rätt dumt att tömma ett Systembolag varje helg? Eller är det bara någon skum noja, en bieffekt av att ha tömt ett Systembolag ännu en gång? Hypokondrin är definitivt min starkaste sida, och nu sitter den där och garvar åt mig som den alltid gör när jag googlat alla tänkbara symtom och diagnoser nästan dagligen, i flera månader. My oh my. På tisdag kommer jag få så jävla mycket skit av Kristina, min älskade kurator. Hoppas jag. Det förtjänar jag.