At 24 the world was mine.

Enligt passet är jag nu hur gammal som helst, men det är ok för jag har fått äta helt sinnessjuka mängder tårta de senaste dagarna. På min 23-årsdag var min mage så jävla trasig att jag lyckades ta ett par tuggor av min födelsedagstårta, sedan höll jag på att kräkas och svimma. Kände att jag behövde ta igen lite för det där i år, så jag tror jag lyckades smälla i mig en sisådär åtta jättestora bitar allt som allt. COOKIE MONSTER IN DA HOUSE! Nomnomnomnomnom. :3

I fredags hade jag en liten födelsedagsfest som blev en giganormous födelsedagsfest som vägrade ta slut. De sista gästerna åkte strax innan lunch på lördagen, och gammal som jag är har jag fortfarande inte lyckats ta igen mig ordentligt. Hade jag fått en alldeles egen narkosläkare i present hade jag nog beställt en rejäl koma resten av veckan. Eller ja, åtminstone till på lördag, då vi ÄNTLIGEN lämnar this hellhole.

Trots att läkaren uteblev har jag fått så många otroligt fina presenter att jag blev sådär smygbögigt tårögd när jag satt och tittade på dem i lördags. Likadant i onsdags när jag kikade in på Facebook en snabbis på kvällen... Nästan hundra gratulationer från olika håll i världen. Gah, blev för fan alldeles rörd. Förra året ville jag ha dödshjälp till frukost på min födelsedag, och i år fick jag det bästa firandet på ett helt effin' decennium. What gives?

Vidriga mängder kärlek ska ni ha, hela jävla bunten. <3 Ni är bästast i helaste hela världen.

Heilfeldt och Goebbelsson.

Vem var det? VEM VAR DET SOM FUCKING RÖSTA? Vad fan ska jag göra med mitt fucking efternamn?!

Nu väntar jag bara på att Försäkringskassan ska skratta åt mig, sedan är jag redo att fly landet.

Stämningsstabiliserande umgänge.

Ventilerat hat.

Jag blir lika bitter varje gång jag ser klockrent idiotklingande kommentarer på folks blogginlägg, i synnerhet om avsändarna är anonyma. Sjävklart handlar det oftast om troll som bara är ute efter att såra människor (där brukar jag i och för sig alltid tänka att personen ifråga antagligen aldrig vågat öppna käften och med största sannolikhet är en ganska sorglig liten fan i verkliga livet), men ibland känns det som att vissa drabbats av något slags intellektuell kollaps och råkat skita ut hjärnan somewhere along the lulz of life. Det finns liksom inte ett spår av varken vett, logik eller trolleri i deras felstavade ord och illa formulerade meningar. Man sitter bara där, as if struck dumb with astonishment and surprise, och kan inte för något i världen ignorera olyckshändelsen. Jag får en sådan brinnande lust att fista mig genom hela internet bara för att få komma åt eländet och trycka ner ett brinnande uppslagsverk från 30-talet i halsen på det. För i HELVETE, GE MIG KRAFT ATT UTHÄRDA.

Ok, nu har jag nog kräkts färdigt för idag. Ska försöka glädjas över att jag varit duktig och låtsats att min röst säkert gör någon skillnad i tillvaron. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i hur Försäkringskassan sköter sina ärenden, men sedan Heilfeldt fått in sina smutsiga fingrar i leken har jag känt mig som en multidefekt broilerkyckling. Det ska satskapet få fan för. :3

That boy needs therapy.

Alex säger:
hey
Alex säger:
var nyss på sjukan
Alex säger:
och well
Alex säger:
det ser ju inte bra ut
Alex säger:
inte så bra alls
Alex säger:
jag tvingade dem att köra upp en kamera i mig
Alex säger:
"ARE YOU SURE?"
Alex säger:
"ja för fan"
Alex säger:
"är du helt hundra på det här?"
Alex säger:
"Sluta noja nu. Kör in den då, gubbjävel"
Alex säger:
haha
Alex säger:
båda hade sett den reklamen
Alex säger:
det ägde.

Fuck the world, kill them all!

Idag ska jag vika pappersflygplan!

Coloplastparty.