När ens egna ord vägrar ta form och någon annan sitter med i princip samma känsla i kroppen.
Jag kan knappt andas. Gråter hysteriskt och hyperventilerar. Jag orkar inte gå igenom samma sak som jag gjorde för tre år sedan igen. Det finns fan inte på världskartan.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment