Winfailwin!

Sedan klockan nio imorse har jag flängt runt på hela Kungsholmen för att ta itu med ärenden hos Skatteverket, Försäkringskassan, SEB, länsvården och inkasso. Allt gick sjukt bra och jag behöver inte oroa mig över indraget bostadstillägg och annat otäckt. Glad i hågen traskade jag till apoteket för att hämta ut lite viktigt knark innan jag skulle börja röra mig hemåt. När hon lagt alla askar och burkar i påsen säger hon "Ja, det blir 859 kronor". Det slår mig att det är ganska exakt den summan jag har på mitt konto, och jag bara står och gapar som ett jävla fån i flera sekunder. Jag sätter in kortet i chipläsaren och sväljer hårt. Ber till hela webternets att det ska gå igenom. Det gjorde det, så när som på 47 kronor. När jag traskade därifrån kände jag mig våldsamt rånad på precis allt och skickade ett meddelande till min mor. Det var en mindre novell i FML-format, men kontentan var typ "HJÄLP?!"

Någon minut därpå svarar hon att hon sätter in det dubbla på mitt konto så jag kan äta de sista tio dagarna innan de nya pengarna trillar in. Lättnaden som uppstod går inte att beskriva i ord. Jag hade alltså lyckats vinna en fight mot flera myndigheter och företag samt få en fin gåva från en mor som är tungt belastad av sina tre mindre lyckade yngel. Självklart kände jag att "För i helvete, varför kan jag inte få ekonomin att gå ihop själv, vad är jag för jävla bottenskrap och parasit?", men hon fick mig på bättre tankar efter ännu ett SMS-utbyte. Jag är så vidrigt lyckligt lottad ibland att jag inte kan annat än vara tacksam över att jag har mina nära och kära vid min sida, alltid.

Nu ska jag ta en cigg och leka med Angleby tills jag svimmar av utmattning.

Wub wub wub! :*:*:*